Du svider som is och eld,
du skär som ett stål min själ -
du är det bästa jag har.

Lönnen

Hell de kämpar, som blöda i striderna,
trots ärr och sår strålande,
hell deras hårda kamp,
hell deras dyrköpta segrar!

Men o du unga träd, du blommande lönn,
dig älskar jag mer än kämpars ärr.
Din oförvärvade, lyckliga adel
är mer än deras vunna slag.

Frisk i livets morgon spirade du ur jorden,
frisk, frisk växte du lugnt i sol och regn;
ångest du kände ej, ånger ej,
intet av allt vårt sjuka.

Du blommar i guld och guldvin; i susningar skrattar du,
när vandraren kysser din stam.
Hans kyss är en bön till den eviga skönhet,
som tänkte i dagen din dejliga blom.

Välsignad du, välsignad du, skönväxande lönn!
De stridandes segrar behöver du ej.
Hos dig är ensliga skogars vila.
Hos dig är sol av gudom.

Drömsyn

Drömsyn, drömsyn,
solskira uppenbarelse,
tänd för min blick av en enda
mänsklig varelse,

drömsyn, drömsyn,
ljuv bland stympade stridande,
ljuv i en söndersliten
värld av lidande.

dröm om ett släkte
växande fram genom tiderna,
människor stolta, som leka sig till
seger i striderna,

blomlikt vuxna
tveklöst harmoniskt från rötterna,
tröstande lugnt på en helig
jord under fötterna,

vilkas kött är ande,
vilkas ande är kött -
blomlikt vuxna
som en sällsam mänska jag mött.

Gudarna

Gudarnas vagnar,
skaka ej molnen,
de glida tysta
fram som strålar.
Gudarnas steg äro
svårhörda
som gräsets knappt
förnumna sus.

Varsamt, varsamt
följ du de stigar,
som dofta av deras
läkande närhet.
Ropa ej namn!
De fly, de lämna dig
ordfylld
i en tom värld.

Till Carolina Rediviva

Ser jag dig skymta,
å Carolina, min vän, bakom björkens frostiga ris,
faller stillaste ljus på min väg
som sol i dis.

Sträng och förnämlig
är du likt en som livet ett skyddande harnesk skänkt,
men av en skeptisk blidhets dager
överstänkt -

som en gammal mans
löje av lätt, lätt snö och höstmild ironi,
tankfullt, med värme och vishet under
och saktmod i.

Ängslan

Svek, svek -
annat var aldrig mitt liv.
All min skam,
penna, stackare, skriv.
Skriv om vägar långt, långt
bort från mitt sanna,
skriv om en mur kring allt som var bäst...
Nej, stanna.

Outredda mörkers hot
fyller mitt sinn.
Åskdiger knoppningstid
än är min.
Jag vill vara stilla,
bida och se,
vänta på solen,
sakta le.

Vad sker i mörkret,
medan jag ler?
Dör min själ?
Hittar jag hem ej mer?
Gud, Gud, behåll
en glimt allen
av mitt allvar
ren, ren!

Via Media

Jag bad en gång om glädje utan gränser,
jag bad en gång om sorg, som rymden ändlös.
Månn blygsamheten växer till med åren?
Skön, skön är glädjen, skön är också sorgen.
Men skönast är att stå på smärtans valplats
med stillad håg och se, att solen lyser.

Vinternatt

Gnistrande knarrande skare hård.
Ensam, ensam är nattens rymd över vita vägar.
Mig fyller bister törst
till vinterrymden.

Springer du snart ej för foten upp,
djupa jordkalla vatten, värld som ibland mig isat,
de starka mörker som
min stjärna gömmer?

Då skall du hisnande hårt och rent
dränka ruttnande lögn som fordom du skonslöst gjorde.
Var är du, bittra hav
av is och sanning?

Trollbunden

När du är borta, hungrar så vilt min själ.
När du är nära, längtar jag likaväl -
förtvivlad ser jag,
stelnad, sluten,
hur tom och fåfäng
flyr minuten.

Ditt väsens stolta kungliga blomdoft fin
jag ville hemligt dricka, ett heligt vin -
men dödstung står jag
som i drömmar,
med törst som Tantalos
i klara strömmar.

I ensamhetens tid har min tunga bränt
att säga dig det vackra jag drömt och känt -
men i din närhet
min tanke somnar,
min port är stängd,
och hjärtat domnar.

Det namnlösa

Mycket gör ont, som inte har namn.
Bäst är att tiga och ta det i famn.

Mycket är hemligt och dunkelt och farligt.
Bäst är att bära det vördsamt och varligt.

Bäst är att tryggt på det hemliga tro
utan att peta på frön som gro.

"Här gick aldrig tanken på spaning.
Allmoder, led mig med säker maning!"

Gott är att lyss till sin Moders röst -
ordlöst bekymmer får ordlös tröst.

Bed om ett

Bed om ett:
djupt allvar
- det som blev mångens bane -
Men bed om ännu ett därutöver,
ett, som blott de starka förunnas:
hjärtats tystlåtenhet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MOLN
AV

KARIN BOYE

 

OMSLAG: GRAMMOFONBOLAGET AB

 

E-BOK PRODUKTION: GRAMMOFONBOLAGET AB

 

PUBLISERAD AV GRAMMOFONBOLAGET AB

 

ISBN 978-91-87155-08-6

 

© PUBLIC DOMAIN

.