Antikrists Mirakler Read Online

Mor kastade sig efter dem, och floden tog äfven henne. Jag blef rädd, och jag sprang i land. Pater Josef har sagt mig, att jag kom undan, därför att jag skulle tjäna Gud för de döda och bedja för dem. Och det var därför, som det först var bestämdt, att jag skulle bli munk och som jag nu ville gå bort på Etna och bli eremit. Det duger ej annat, än att jag tjänar Gud, donna Elisa.»

Donna Elisa var alldeles kufvad. »Ja, ja, Gaetano,» sade hon, »men det gör mig så ondt. Jag vill icke, att du skall gå bort ifrån mig.»

»Nej, jag skall heller icke gå,» sade Gaetano. Han var vid så godt lynne, att han kände lust att skratta. »Jag skall icke gå.»

»Skall jag tala med kyrkoherden, så att du kan bli sänd på ett seminarium?» frågade donna Elisa ödmjukt.

»Nej, men att ni ingenting förstår, donna Elisa, att ni ingenting förstår. Jag säger er ju, att jag ej vill gå ifrån er. Jag har hittat på något annat.»

»Hvad har du hittat på?» frågade hon vemodigt.

»Hvad tror ni väl jag gjorde, medan jag satt där på trappsteget. Jag drömde, donna Elisa. Jag drömde, att jag höll på att rymma. Ja, donna Elisa, jag stod i boden, och jag skulle öppna boddörren, men jag kunde ej, därför att det var så många lås. Jag stod i mörkret och läste upp lås efter lås, och alltid voro där nya. Jag förde ett förfärligt väsen, och jag tänkte: ’Nu kommer nog donna Elisa.’ Så gick dörren ändtligen upp, och jag skulle rusa ut, men just då kände jag er hand i min nacke, och ni drog mig in, och jag sparkade och sparkade, och jag slog er, därför att jag ej fick gå. Men donna Elisa, ni hade ljus med er, och då såg jag, att det icke längre var ni utan mor. Då tordes jag ej strida emot mer, utan jag blef så rädd, ty mor är ju död. Men mor tog knytet, som jag bar, och började taga fram hvad som fanns där. Mor skrattade och såg glad ut, och jag blef glad därför, att hon ej var ond på mig. Det var så besynnerligt. Det, som hon plockade fram ur knytet, var alla de små helgonbilderna, som jag skurit, medan jag suttit hos er i boden, och de voro så vackra. ’Kan du skära så vackra bilder nu, Gaetano?’ sade mor. ’Ja,’ svarade jag. ’Då kan du tjäna Gud därmed,’ sade mor. ’Behöfver jag då ej gå ifrån donna Elisa?’ »Nej,» sade mor. Och just som mor sade detta, väckte ni mig.»

Gaetano såg triumferande på donna Elisa.

»Hvad menade nu mor med. detta?»

Donna Elisa bara undrade.

Gaetano kastade hufvudet bakåt och skrattade. »Mor menade, att ni skulle låta mig gå i lära, så att jag kunde tjäna Gud genom att snida sköna bilder af änglar och helgon, donna Elisa.»

________

III.

Gudsystern.

På den ädla ön Sicilien, där det finnes mera kvar af gammal sed än på något annat ställe i södern, är det alltjämt bruk, att hvarje människa redan i barndomen väljer sig en gudbror eller gudsyster, som skall bära hennes barn till dopet, om hon en gång får något.

Men detta är alls icke den enda nytta, som gudsyskon hafva af hvarandra. Gudsyskon måste älska hvarandra, tjäna hvarandra och hämnas hvarandra.