För mig är skönheten det största av alla under. Det är bara ytliga människor som inte dömer efter det yttre. Världens sanna mysterium är det synliga, inte det osynliga… Ja, mr Gray, gudarna har varit goda mot er. Men vad gudarna ger tar de snabbt tillbaka. Ni har bara några få år att leva riktigt, helt och fullt. När er ungdom försvinner, försvinner skönheten med den och ni kommer plötsligt att upptäcka att ni inte längre firar några triumfer. Ni blir tvungen att nöja er med billiga triumfer som kommer att kännas bittrare än nederlag då ni minns en förflutna. Medan den bleknar bort kommer varenda månad att föra er närmare något fruktansvärt. Tiden är svartsjuk på er och för krig mot era liljor och era rosor. Ni kommer att bli gul och hålkindad och mattögd. Ni kommer att lida fruktansvärt… Min vän! Lev ut er ungdom medan ni ännu äger den. Slösa inte bort era gyllene dagar med att lyssna på sådant som är trist eller försöka förbättra de hopplöst misslyckade eller ägna ert liv åt de okunniga, de alldagliga och de vulgära. Att göra sådant är vår tids vidriga, falska ideal. Lev! Lev ut det underbara liv ni har inom er! Förslösa ingenting av det ni har fått. Sök alltid efter nya sensationer. Var inte rädd för någonting… En ny hedonism, det är vad vårt århundrade behöver. Ni kanske kan bli dess synliga symbol. Med er personlighet finns det ingenting ni inte skulle kunna göra. Världen tillhör er för en säsong… I samma ögonblick jag träffade er såg jag att ni var alldeles omedveten om vad ni egentligen är eller vad ni i själva verket skulle kunna bli. Det fanns så mycket hos er som trollband mig, att jag kände att jag måste förklara litet för er om er själv. Jag tänkte på hur tragiskt det skulle vara om ni slösade bort er. För er skönhet varar så kort tid – så kort tid. De simpla ängsblommorna vissnar också, men de blommar om igen. Gullregnet kommer att vara lika gult i juni nästa år som det är nu. Om en månad kommer det att finnas lila blommor på klematisen och år efter år kommer man att hitta dessa lila stjärnor i bladens gröna natt. Men vi får aldrig tillbaka vår ungdom. Den livsglädje som pulserar i oss, när vi är tjugo, blir trögare. Våra lemmar blir svaga, vår hjärna ruttnar. Vi degenererar till vidriga marionetter, förföljda av minnet av känslor vi var alltför rädda för och ljuvliga frestelser vi inte vågade ge efter för. Ungdom! Ungdom! Det finns absolut ingenting i världen som är värt att ha utom ungdom!«

Dorian Gray lyssnade, klarögd och förundrad.